Mer om SAMBA

1. Introduktion och sammanfattning

Skolalys presenterar här SAMBA[1], en omfattande analys som för första gången och för varje grundskola tillgängliggör och belyser sambanden mellan socioekonomisk bakgrund och elevresultat. För första gången får låg- och mellanstadieskolor möjlighet att ta del av denna typ av jämförelse, samtidigt som högstadieskolorna får ett välkommet komplement till SALSA[2].  

Vår analys erbjuder skolledare, tjänstepersoner, förtroendevalda och andra beslutsfattare inom skolväsendet, ett kraftfullt verktyg för att förstå och agera på deras specifika utmaningar. Våra skräddarsydda analyser finns tillgängliga för varje grundskola, och kan brytas ned på såväl ämne som för flickors- respektive pojkars resultat.

1.1 Huvudresultat

  • I årskurs 3 har familjens bakgrund, ekonomi och utbildning ökat från att kunna förklara 36% av elevernas resultat läsåret 2016/2017, till 47% läsåret 2022/2023.
  • Från att ha lyckats väl i sitt kompensatoriska uppdrag om att ta mot alla elever likvärdigt ser vi i stället en utveckling där elevers bakgrund spelar allt större roll i lågstadiet.
  • Utvecklingen kan få långtgående konsekvenser för elevers framtida utveckling och livssituation. I närtid kan vi också anta att mellanstadiets uppdrag blir mer utmanande.

1.2 Jämförelser mellan årskurser

  1. Årskurs 6 och 9 visar relativt stabila värden över tid.
  2. Årskurs 9 har konsekvent högre förklaringsgrad än årskurs 6.
  3. Årskurs 3 har sett en kraftig ökning avseende hur stor del av elevresultaten som kan förklaras med socioekonomiska bakgrundsfaktorer. 2016/2017 förklarade socioekonomiska faktorer 36%, för att 2022/2023 stigit till hela 47%, och tangerar därmed om årskurs 6 i förklaringsgrad.
Figur 1. Hur mycket av elevresultaten förklaras av socioekonomisk bakgrund? (Nationella prov samlades inte in under covid-19)

1.3 Trender och kontinuitet

Till skillnad från internationella studier som baseras på stickprov, omfattar vår analys hela den svenska skolpopulationen, vilket ger en unik och detaljerad bild av läget i svensk skola. Våra resultat bekräftar i stort det som konstateras i de mer specifika internationella studierna, och ger en kontinuitet till tidigare resultat som visat på familjebakgrunders betydelse.

I kommande publiceringar avser vi att kontrastera och komplettera dessa trender med djupare analyser inom områden där vi har hittat betydande och i vissa fall mycket glädjande resultat; områden som skillnader mellan kommuntyper, skolors områdesgeografiska egenskaper, deras lärarbehörigheter, och skillnader mellan elevgrupper.  

1.4 Data

För årskurs 6 och 9 bygger våra modeller på analyser av genomsnittlig betygspoäng, medan vi för årskurs 3 har använt resultat från nationella prov (vilka inte genomfördes under covid-19). I samtliga fall har vi jämfört elevresultaten på skolnivå mot Skolverkets socioekonomiska index på skolnivå. Det innebär alltså att alla uppgifter som används i SAMBA kommer från Skolverket.

[1] Skolalys Analysverktyg för ModellBeräknade Avvikelser (”SAMBA”).

[2] Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser.

Aktiva filter

Table Of Contents
  1. Mer om SAMBA

2. Jämförelse med internationella studier

Våra resultat stämmer förhållandevis väl överens med de senaste internationella studierna, såsom PIRLS och TIMSS (PISA avser inte yngre elever, fast påvisar samma trend av ökande betydelse av socioekonomisk bakgrund).

2.1 PIRLS 2021 (läsning, årskurs 4)[1]

  • Visar ökade skillnader i resultat mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund sedan 2016.
  • Resultatskillnaderna mellan skolor med olika elevsammansättning har ökat och är nu större i Sverige än genomsnittet i såväl nordiska som EU- och OECD-länder.

2.2 TIMSS 2019 (matematik och naturvetenskap, årskurs 4 & 8)[1]

  • Sverige presterar enligt genomsnittet utifrån den socioekonomiska bakgrundens påverkan på resultat i årskurs 4. Skillnaderna mellan elevgrupperna är fortsatt stora för såväl årskurs 4 som 8 mellan de som har högre grad av hemresurser, och de som inte har det.
  1. [1] Skolverket (2023). PIRLS 2021. (Hämtad 2024-07-06).
  2. [2] Skolverket (2020). TIMSS 2020. (Hämtad 2024-07-06). TIMSS 2023 publiceras i december 2024.

3. Möjliga konsekvenser för samhället

Resultaten av vår undersökning pekar på flera oroande trender vars konsekvenser skolan kan behöva förbereda sig på:

  1. Risk för en förstärkt Matteuseffekt, där tidiga skillnader förstärks över tid.[1] Elever som halkar efter i grundläggande färdigheter som läsning och matematik i årskurs 3 kan få svårt att ta igen detta under senare skolår.
  2. Skolans förmåga att kompensera för socioekonomiska skillnader tycks ha försvagats i de tidiga skolåren. Detta kan leda till att elever från mindre gynnsamma bakgrunder halkar efter redan från start. Utöver det mer omedelbara problemet kan detta få permanent påverkan sett till elevers självbild, motivation och framtida utbildningsval. Ökade skillnader i tidiga skolår kan därmed leda till långsiktiga konsekvenser för social rörlighet och samhällelig sammanhållning.
  3. Skolor som i senare årskurser tar mot elever från fler skolor kan uppleva en ökande variation i elevers förmåga beroende på vilken skola de tidigare har gått. Lärare kan behöva ställa om sin undervisning för att i större omfattning behöva ta elevers olika förkunskaper i beaktning.
  4. När lärare behöver ställa om sin undervisning finns en uppenbar risk att detta även går ut över de elever som behöver mer utmaningar och stimulans. Understimulerade, begåvade elever riskerar bli ”störande i klassrummet”, eller falla i passivitet, där ingetdera leder till skolframgångar, och det förstnämnda förvärrar situationen även för klasskamrater och skolpersonal.[2]

Som tillägg till detta vill vi redan här uppmana skolhuvudmän att inte överreagera när resultaten i årskurs 6 av oklara anledningar faller i närtid. Det största möjliga betygspoängsglappet är det mellan 0 och 10 poäng, vilket riskerar att överdramatisera en i praktiken mindre förändring. Om ingenting på en enskild skola för årskurs 6 i praktiken förändrats, förutom dess resultat, bör Ockhams rakkniv leda till att vi undersöker orsaker vars lösning sällan är mer resurser till just årskurs 6.

[1] Stanovich (1986). Begreppet åsyftar Matt 25:29 (Anonym. Ca 100), om att de som redan har, de får mer; och de som saknar, kommer fortsatt sakna mer. ~Kan man inte läsa i årskurs 3 så blir det resten av skolgången bara svårare och svårare.~

[2] Skolinspektionen (2022). Stimulerande undervisning för elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling. (Hämtad 2024-07-06).